Nu i morse hade jag en lucid (medveten) dröm igen. Det här är någonting som jag har medvetet jobbat med för att utveckla. Vanligtvis brukar jag fråga mig själv (nästan dagligen - ibland flera gånger om dagen) är det här en dröm och göra reality checks som det kallas. Att göra reality checks i vaket tillstånd var något jag började med för nåt år sen för mig eftersom jag ibland upplever känslor av overklighet. Därför började jag kolla på klockar och skyltar flera gånger för att se att dom inte ändrade sig och då kunde jag se att jag var vaken och inte drömde. Så nu brukar jag kolla skyltar och se om texten är likadan när jag tittar en andra gång. Likaså tidningar och mobilen. Det här är en del i en mental/känslomässig/andlig återförvildningsprocess, en frigörelseprocess från dom programeringar av civilisationen jag har utsatts för.
Lucid dröm jag hade i morse.
Var i ett gammal trähus på toaletten, ganska stort och kalt. Skulle ta ut ett barn därifrån eller nåt. Dörren åkte igen när jag skulle stänga den. Stod vid disken i köket (köket låg vid toaletten), tyckte det var obehagligt med spöken på toaletten. Sen skulle jag göra någonting vid ett bord (låg bokhylla) och började rota bland papper. Då slog det mig. Tänk om det är en dröm. Jag blev osäker. Gjorde en "reality check" och började läsa på några papper, det var svårt att se vad det stod. Men på nåt papper så ändrade sig texten. Då insåg jag att det var en dröm. Men då blev allting väldigt skumt.Jag upplevde ett falskt uppvaknande. Drömde att jag låg i sängen och kunde inte öppna ögonen, tvingade mig själv att resa mig upp men kunde inte öppna ögonen. Obehagligt. Så jag la mig i sängen igen och tänkte att det går över snart. Sen väckte jag mig själv. Gick direkt från dröm-tillstånd till vaket tillstånd med att jag öppnade ögonen.
Utvecklingen av luciditet.
Första gångerna har jag blivit så exalterad att jag vaknar. Sen har jag upplevt falska uppvaknanden och inte kunnat öppna ögonen två gånger. Nu har jag insett att jag kan bli medveten i drömmen och jag kan hålla kvar medvetenheten utan att vakna. Men jag kan också få mig själv att vakna när jag inte vill vara med längre. Nästa steg är att inse att jag kan styra drömmarna eller välja att bara hänga på och se vad som händer.
Tidigare lucida drömmar.
1. Kör en bil. Börjar undra om det inte är en dröm. Vaknar.
2. Springer i skogen. Är inte det är en dröm? Vaknar.
3. Sitter i vardagsrummet med min bror. Är inte det här en dröm? Gör en reality check, tittar nogrant på min hand och har åtta fingrar. Undrar om jag inte har sett fel. Försöker fråga min omgivning. Gör ett halvhjärtat försök att flyga (rädd för att göra bort mig - tänk om det inte är en dröm). Skickar ett meddelande till mitt vakna jag. "Om det här är en dröm ska jag minnas det när jag vaknar." Tänker jag. Sen tappar jag luciditeten och går in i "vanlig" dröm.
4. Går på en gata. Allting är väldigt skumt. Gör en reality check med mobilen. Siffrorna stämmer inte. Inser att jag drömmer. Omgivningen försvinner och allting blir svart. Tvingar mig att röra min högra hand framåt. Vaknar.
5. Är på en pizzeria. Lutar mig mot pizza-bordet och röker en cigarett. Tycker att det verkar skumt att jag får röka inne på en pizzeria, tittar ut och det snöar (mitt i sommaren). Jag har en förvirrad konversation med pizza-bagaren huruvida det är en dröm. Han anser att jag är knäpp. Jag tar upp min mobil och siffrorna stämmer inte. Är fortfarande osäker. När jag tillslut inser att det är en dröm upplever jag ett falskt uppvaknande. Jag ligger på madrassen (i vardagsrummet i en lägenhet där jag sover över), jag hör musik och folk omkring mig, tvingar mig att resa mig upp och sitter på madrassen men kan inte öppna ögonen. Få inte panik nu tänker jag. Det går över. Jag lägger mig igen och sen vaknar jag på madrassen i vardagsrummet där jag sover över.
Hinder.
Som jag ser är dom hinder jag har för att utveckla full luciditet (medvetenhet) i drömmarna, är rädsla för att göra bort mig (tänk om det inte är en dröm och jag gör något idiotiskt) och rädsla för att tappa kontrollen/bli galen. Jag kan se att mina ‘nojor’ och panikkänslor när jag har upplevt altererade medvetandetillstånd har med rädsla för att tappa kontrollen att göra. Att bli fullt medveten i ett altererat medvetandetillstånd (trans, drömmar) triggar av någon annledning igång denna rädsla när det borde vara tvärtom. I hela mitt liv har jag haft märkliga (på gränsen till utomkroppsliga) upplevelser och växlat mellan att uppleva det som väldigt häftigt och väldigt obehagligt. Mer och mer har jag kommit att inse att mina upplevelser är inte konstiga och att jag inte håller på att bli galen.
Övervinna illusioner.
På något sätt hänger det här ihop med vår symboliska kultur. Som Pavlos hundar har vi blivit betingade att reagera på vissa stimuli. Pavlos hundar blev ju betingade att drägla vid ljudet av en klocka. På samma sätt har vi blivit betingade att reducera oss själva och vår uppfattning av verkligheten.
I know you’re out there…I can feel you now. I know that
you’re afraid. You’re afraid of us, you’re afraid of
change…I don’t know the future…I didn’t come here to
tell you how this is going to end, I came here to tell you
how this is going to begin. Now, I’m going to hang up
this phone, and I’m going to show these people what you
don’t want them to see. I’m going to show them a world
without you…a world without rules and controls, without
borders or boundaries. A world…where anything is
possible.
Where we go from there…is a choice I leave to you…
- Väinämöinen