Jag råkade surfa in på hemsidan: http://swecan.org/modules.php?name=News&file=article&sid=265 och där läste jag en chockerande artikel om hur en svårt sjuk Ms-patient har dömts till fängelse för innehav av cannabis som hon använt i medicinskt syfte.

"Ännu en svensk patient har fått ett rekordhögt straff för sin odling och användning av cannabis som läkemedel.

Susanne Eriksson, 38, från Märsta som är svårt sjuk i progressiv MS (multipel skleros) har genom en nära vän odlat cannabis för eget behov och nu dömts till ett års fängelse för innehav av ca 900 gram.

Michael Fuchs, 31, medåtalad, som vattnade och planterade växterna med hennes vetskap, fick också ett års fängelse. De dömdes båda två för narkotikaframställan för överlåtelsesyfte, vilket de kraftigt bestrider då det enbart handlat om medicinskt bruk. Hon har sökt benådning formellt hos regeringen men fått avslag underskrivet Beatrice Ask utan någon motivering. Detta trots hennes svåra sjukdom eller det faktum att hon odlat för självmedicinering och inte för att tjäna pengar. Hon har även försökt avtjäna straffet med elektronisk fotboja men inte fått det godkänt eftersom hon inte jobbar. Detta trots att hon är rullstolsbunden och har assistans stor del av tiden. Frågan anhöriga och vänner nu ställer sig är om hon kommer överleva vistelsen på kvinnofängelset Hinseberg. Eriksson började använda läkarcannabis eftersom ingen av dem traditionella läkemedlen fungerade för henne utan bara bromsade utvecklingen av MS samt de ofta jobbiga och oönskade biverkningarna.

"För mig fungerar marijuana både som lugnande för stressen, jag slipper 80% av krampanfallen, sover utan störningar, smärtstillande och samtidigt får jag aptit. I stället är jag hänvisad till att som nu ta bromsmedicin som består i sprutor varannan dag som ger enorma smärtor i hela kroppen och blåmärken eller cellgiftsbehandling som ger hemska biverkningar," skriver hon om sin situation på en webbsida.

Hennes tillstånd blev sämre efter häktningen på Kronoberg den 11 februari förra året och sedan dess har sjukdomen trätt in i slutstadiet. Idag sitter hon i rullstol och har förlorat styrseln i vänster arm. Läkarintyget som domstolen bygger sin slutsats på skrevs före häktningen och är alltså baserad på en äldre tidpunkt då hon fortfarande kunde gå med kryckor. Hennes sociala situation är också dålig förutom att vara arbetslös. Hon fick avslag av socialtjänsten till hyran under tiden för strafftiden så hon kan förlamad hamna på gatan i värsta fall.

Hon befinner sig nu i desperat situation. Eriksson har tillgång till 41 timmars personlig assistans i veckan och har 24 timmar tillsyn då hon inte kan röra sig eller mer eller mindre göra något som kräver lite ansträngning. Enligt Fuchs klarar hon inte av att duscha eller gå på toaletten själv. Hon saknar balans, har ständiga smärtor och är extremt stresskänslig och infektionskänslig p.g.a. sin sjukdom. MS är en nervsjukdom som gradvis bryter ner nerverna tills att man blir totalt förlammad och organen sviktar. Fuchs är orolig att fängelset ska bli en dödsdom, om hon placeras på en sjukvårdsavdelning på Hinsebergsanstalten tillsammans med hepatit- och hiv-smittade.

Ännu har hon inte behövt inställa sig vid anstalten och gör nu allt för att hitta en lösning.

Fotnot: Fuchs använder också cannabis för att stimulera sin aptit, lindra stress och huvudvärk och istället för smärtstillande tabletter.

Marie Stenhoff dömdes för fyra år sen till sex månaders fängelse sedan hennes fall vägrades hörande i högsta domstolen. Hon hade odlat 12 plantor för eget bruk mot hennes kroniska sjukdom fibromyalgi som hon rökte och lagade mat med."

Jag tycker den här artikeln visar på vad som prioriteras i det här samhället. Inte är det medmänsklighet i alla fall. Hur tänker beslutsfattare i det här fallet? Och man måste fråga sig: Vad är det egentligen som är så farligt med cannabis? Eller handlar det kanske inte om drogen i sig, utan det faktumet att människor självmedicinerar sig med fungerande medel utan att gå via sjukvården och finansierar läkemedelsföretagen; att det farliga är att människor tar saken i egna händer för att förbättra sin livssituation. Och kanske är det så att den här civilisationen måste baseras på en omänskligt stelbent byråkrati där människor körs över av myndigheter, reduceras till siffor man inte behöver ta hänsyn till. Att ens individuella behov är oviktiga i lagens ögon. Att vi är ingenting annat än bränsle för maskinen…

- Wainamoinen