Nu har jag tänkt att bli mer aktiv på min egen blogg men jag kommer självklart inte att sluta skriva här på fimbulvinter…
Mitt första blogginlägg sen jag bestämde mig för att börja skriva på svenska istället.
http://wainamoinen.blogsome.com/2008/11/27/kvinnor-sla-tillbaka/
- Wainamoinen
Tankar om känslighet, andlighet, feminism, återförvildning m.m.
Tankar om våld, pacifism, helande och frigörelse.
Igår hade jag en diskution med en kille som är pacifist. Självklart använde han sig av gamla trötta klichéer som att Våld föder våld, man blir som dom man bekämpar om man använder sig av våld osv. Men när jag tog upp det klassiska exemplet med att om en kvinna blir utsatt för ett våldtäksförsök men använder sig av våld för att försvara sig, blir hon då som en våldtäktsman? Han ansåg att det var ett förenklande exempel, men hans exempel var självklart helt okej (från hans sida).
Jag har full förståelse för att människor inte vill använda sig av våld och jag gör allt som jag kan för att själv undvika sådana situationer. Men vad ska man göra om man är trängd mot väggen och det inte hjälper att lägga sig ner och lipa (eller på något annat sätt underkasta sig så att Översittaren ska få känna sig stor och stark). Hur länge ska man förnedra sig själv inför Översittaren? Hur länge ska en kvinna stå ut med en misshandlade make, hur länge ska ett barn behöva få stryk av sina föräldrar? Och om Översittaren är mordisk psykopat som är ute efter ditt liv? Vad ska du göra då? Hur länge ska ursprungsfolk låta sig bli marginaliserade av kolonisatörer, multinationella företag, hur länge ska dom låta sina barn dö av svält, cancer och andra sjukdommar orsakade av multinationella företag som gör profit på deras död och vår hunger efter konsumtion? Hur länge ska vi låta oss förgiftas och dödas av dom som sitter på toppen av den här civilisationen. När vi också ser hur för varje år som går - att det läggs in en högre och högre växel på förstörelsen; de massmord, som pågår dagligen?
Det handlar inte om att jag vill be folk beväpna sig och börja skjuta ner folk och bomba byggnader som RAF (Baader-Meinhof-ligan) gjorde? Men det handlar om vad man har för inställning. Är mitt liv värdefullt? Är jag en värdefull individ? Ska jag offra mig själv för en högre sak? Vad är skillnaden mot civilisationens logik; maskinen som säger att vi är utbytbara kuggar som kan offras och inte unika individer - mot pacifismens logik, som säger att vi är kött som kan offras på Idealismens altare? Vad är pacifisterna agenda egentligen? Att göra jobbet lättare åt dom som tar död på oss? Nej, jag går inte med på det. Jag väljer Livet - och vill omge mig med människor som väljer samma sak. Oavsett metod.
Våld är problematiskt och det är föråande. Och det ska vara den sista utvägen, den sista medoden. men aldrig att jag låter mig bli nedslagen eller dödad utan att göra motstånd. Visst kan jag se att det kan finnas uppenbara situationer där det bästa är att ta stryk och hoppas att det går över snabbt. Jag har varit med om sådana situationer, som när jag fick stryk av min farsa, men han skulle bara försöka sig på samma sak idag. Och det är också vår uppgift. Att försvara dom som inte kan försvara sig.
Och här kommer helandet in i bilden. Vi kan se oss som sjuka individer, söndertrasande av civilisationens förtryck. Men vi kan också se oss som friska individer, som reager på en mycket sjuk situation. Att våra problem (vad det nu kan vara) är ett friskhetstecken. Vi är inte helt domesticerade, vi har tillräckligt mycket av det vilda i oss för att reagera. Och vi kan frigöra oss. Genom att utforska hållbara alternativ, men också genom aktivt motstånd. Vi är alla unika, och däri ligger vår styrka. Därför vi kan attackera den dominanta kulturen från alla håll sammtidigt, utifrån vår egen livssituation, erfarenheter och talanger.
- Wainamoinen
En liten plan att samla alla grönsvarta boktips på ett ställe. Mejla vildväxande kollektivet om du vill bidra! Förslag på kategorier och annat mottages tacksamt.
För den som vill lära sig om att leva i en klan i vildmarken finns det nu en möjlighet att göra det med guidning av en grupp personer som alla gått vildmarksguideprogrammet på Teaching Drum Outdoor School i USA.
Programmet kallar vi för Wild Moon och det kommer gå av stapeln mellan den 3:e och 17:e januari, i Telemarken i Norge. Mer info finns på http://www.freewebs.com/northern-clan/
Från hemsidan:
"Imagine…
As you share that awareness with your circle you get understanding and encouraging nods. You know that you are not alone in your pattern, that all of you are working together to help each other establish healthier patterns. And you know that this is the greatest gift you can give each other and yourself.”
En vän till mig från USA, som heter Lynx (och som är halvsvensk och därför pratar svenska), planerar en rundresa i Sverige i vinter under vilken hon tänkt hålla bildvisningar om hennes och hennes vänners stenåldersprojekt i USA. Hon letar efter ställen att hålla dem, så om någon är intresserad av att anordna en bildvisning är det bara att höra av sig till henne. Mer info om deras projekt finns på http://www.hollowtop.com/lynx_shepherd.htm
Nedan följer hennes presentation av bildvisningen samt kontaktinfo:
—
FOUR SEASONS PREHISTORIC PROJECTS PRESENTERAR;
ATT LEVA PÅ STENÅLDERSVIS – EN FÖRELÄSNING OM HUR DAGENS MÄNNISKOR LÄR SIG UTÖVA FORNTIDA TEKNIKER.
En 90 minuter lång diabildsvisning som visar förberedelserna för att leva på stenåldersvis och de 2-6 veckor långa projekten.
Målen för dessa projekt baserades på en önskan om:
att förmedla en uppskattning av Jorden som en levande organism,
att återigen lära sig om och använda tekniker från forntida samhällen samt att uppleva värdet av att leva och arbeta tillsammans i ett gruppsamhälle.
Deltagarna samlades för att lära sig de nödvändiga färdigheter som behövs för att leva på stenåldersvis i bergen i de västra delarna av Nordamerika.
Teknikerna man använde representerade inte alltid en specifik kultur. Istället användes alla tillgängliga naturliga resurser för att renodla de verktyg och redskap som användes under projektets gång
Tekniker som studerades var till exempel:
Jakt- och fisketekniker och olika metoder att bereda bytet/fångsten.
Skinnberedning och hur man använder skinnet till kläder, skodon och andra nyttoändamål.
Hur man hittar och tar tillvara vilda ätbara växter.
Tillverkning av korgar, ler- och träkärl.
Tillverkning av sten-, ben- och träverktyg.
Hur man gör upp eld och olika bindningstekniker (rep, strängar och lim).
Konstruktion av skydd.
Lynx Vilden har undervisat och föreläst om primitiva överlevnadsfärdigheter i Nordamerika och Europa sedan 1991.
Hon har arbetat som huvudinstruktör vid B.O.S.S (Boulder Outdoor Survival School i Utah) och varit med på workshops vid sammankomster om primitiva färdigheter, som till exempel Rabbitstick och Wintercount.
Lynx har även varit gästinstruktör vid Backedals folkhögskola och sammankomsten Ragnarök i Sverige.
Hon har regelbundet bidragit till den amerikanska skriften “Bulletin of Primitive Technology”.
Lynx har levt och studerat i den samiska byn Anadalen i Härjedalen, i ökenlandskapen i sydvästra Arizona och New Mexico, i Klippiga bergen i Montana och i de norra Kaskadbergen i Washington.
Lynx har rest runt och utforskat naturen och traditionella kulturer i både arktiska regioner och bergs- och ökenlandskap, från Hudson Bay till Röda Havet.
2001 startade Lynx projektet Four Seasons Prehistoric Projects som har ägnats åt att förmedla det primitiva livets forntida färdigheter.
Hennes mål är att sätta samman en grupp människor som är beredda att leva ett helt år på stenåldersvis.
Lynx kommer att besöka Skandinavien från december 2008 till februari 2009.
För mer information om Lynx föredrag och projekt eller för att boka en diabildsvisning på din skola, museum eller annan möteslokal, kontakta gärna:
Lynx Vilden
Four Seasons Prehistoric Projects
929B Twisp River Road
Twisp, WA 98856
USA
Tel: 001 (509) 997-0064
E-mail:
/Oge
Hur vi reducerar det hela till ett tekniskt problem
Denna film illustrerar på ett föredömligt sätt hur västvärldens människor alienerar sig genom att lägga skikt på skikt av vanföreställningar och vår blinda tro på teknologin som alla problems lösningar. Notera rösten i reklamfilmen, den skulle lika gärna kunna förklara hur du fyller i en självdeklaration, byter glödlampa eller rakar din hund. Men nu förklaras istället "den slutgiltiga lösningen på musfrågan" och ja, allegorin kanske är överdriven, men kopplingen dyker upp i alla fall. Ärligt, visst är det samma mekanismer som gjorde att den tyska byråkratin mördade miljoner människor utan att en enda byråkrat ansågs sig skyldig?
Inatt missade jag sista tåget hem och vandrade runt på stan. Då slog mig tanken att det skulle vara bra att börja varje vecka med ett citat. Det är på engelska men jag tror att dom flesta av er kan det språket. Men om nån orkar översätta det till svenska så kan jag ändra det.
"Niceism: a tendency, more or less socially codified, to approach reality in terms of whether others behave cordially; tyranny of decorum which disallows thinking or acting for oneself; mode of interaction based upon the above absence of critical judgment or autonomy. All of us prefer what is friendly, sincere, pleasant-nice. But in an immiserated world of pervasive and real crisis, which should be causing all of us to radically reassess everything, the nice can be the false.—
In the context of a mauled social life that demands the drastic as minimum response toward health, niceism becomes more and more infantile, conformist and dangerous. It cannot grant joy, only more routine and isolation. The pleasure of authenticity exists only against the grain of society. Niceism keeps us all in our places, confusedly reproducing all that we supposedly abhor. Let’s stop being nice to this nightmare and all who would keep us in it." - John Zerzan
- Wainamoinen
