Som ni har säkert läst så har jag hållt på och jobbat med att utveckla lucida drömmar (medvetna drömmar) och dom viktigaste redskapen har varit så kallade reality checks.
När jag tycker att någonting börjar bli märkligt på dan så frågar jag mig själv "är det här en dröm" och kollar skyltar (eller nåt annat skrivet) och kollar om texten ändrar sig. Mobilen brukar jag också kolla för att se att siffrorna stämmer. Att hålla igen näsan och försöka andas är också ett knep jag har börjar med på sista tiden.
En annan grej som jag kan rekomendera och som Snusmumrik har skrivit om i kommentarerna i min förra blogg-post om lucida drömmar (eller vad det nu heter) är ljudinspelningar som altererar hjärnvågorna.
Brainwave Mind Voyages I - Trance Induction, Lucid Dreaming
Men nu till effekterna av Gråbo. Jag hittade den vid vägen och skar av några kvistar som jag har gjort te på och druckit hela dan och sovit i omgångar. Jag jobbade natt och somnade på morgonen, hann sova två timmar och var tvungen att gå upp för att göra några ärenden. Bland annat att plantera en svartvinbärsbuske och rabarber jag grävde upp från en komposthög. Återvinning på hög nivå med andra ord. Sen har telefonen ringt och stört mig eller så har jag vaknat upp från en knasig dröm… så idag har jag sovit i två-timmars intervaller.
(Det här har jag skrivit redan om tidigare men skriver igen för att ge det hela ett kronologiskt perspektiv)
Men tidigare idag när jag drack ett par koppar Gråbo-te och gick och lade mig hade otroligt verkliga hypnagoga bilder. Men det var bilar hela tiden. Trafikstockningar, nån saab som åkte förbi. Lite hus här och där, men väldigt mycket bilar… Vid ett tillfället var jag (nästan) i en bil. Kunde se instrumentbrädad och ratten framför mig några sekunder. Märklig känsla, jag var halvt som halvt där, halvt som halvt i sängen… men sen åkte jag tillbaka.
Tillslut tappa jag medvetandet, nästa minne är en märklig dröm:
Jag är i huset, min mor och min morbror är där. Minns att allt var otroligt verkligt. Sen börja hela huset gunga och jag försökte fråga min morbror (vi är ovänner sen år tillbaka och pratar inte med varandra) varför huset gungade. Han bara titta på mig, jag (tror) jag började misstänka att det hela var en dröm. “Vaknade” och tänkte fan också det var ju en dröm. Nu ska ja somna om och vara medveten om att det är en dröm. Upplever en utanför kroppen upplevelse. Nu jävlar tänker jag, nu ska jag, tjohoooooooooo!!! Bärja rusa genom en svart rymd. Sen “vaknar” jag igen och ligger i sängen. Någon är i huset. Försöker röra mig men det går inte. Vad är det här sömn-paralys eller är det samma jävla dröm igen, tänker jag. Försöker röra mig men det går inte. Okej, tänker jag. Ligg still så går det över. Men nej jag får panik, lyckas röra höger-armen framåt och nästan öppna ögonen men sen åker jag tillbaka igen, försöker igen. Vaknar sen med ett ryck… Då var klockan kvart över fyra.
….
Sen var jag uppe några timmar och drack lite mera gråbo-te. Gick och la mig ganska tidigt men fick inte vara ifred. Telefonen ringde och väckte mig med jämna mellanrum. Sen fick jag äntligen vara ifred och drömde den här sista drömmen soom jag hade senast.
Först är det en helt vanlig (men ovanligt verklig och färgstark dröm) sen sitter jag i ett kök och pratar med en tjej som har en massa torkade örter på sig. Hon undrar vad Gråbo har för verkan. Man får lucida drömmar av det förklarar jag. Sen sitter vi en massa folk runt bordet. In kommer en luffare som precis har duschat och börjar rota i några lådor sammtidigt som han spelar Små Grodorna i moll på en ett tangent-bord till en dator. Det låter såhär: Små Grodorna
Någon fråga om man släpper vilket folk som helst på det här stället och någon annan (min bror antagligen) skämtar om att det här börjar bli lite väl absurt. Vi har en svart, absurd humor som vi delar. Någon annan skämtar om att det här måste vara en dröm. Jag tror inte att det är en dröm men av ren vana tar jag upp mobilen och kollar siffrorna på klockat. Dom ändrar sig lite hur som helst. "Jesus. Det här är en dröm tänker jag." Jag reser mig upp och säger trotsigt. "Det här är en dröm." Till min förvåning är det ingen som har nåt att invända. En kille ler mot mig. Jag går ut i vardagsrummet från köket. Jag har svårt att röra mig. Men jag går på osäkra ben. Jag är glad att jag lyckas gå och vara medveten i en dröm sammtidigt. Nu ska jag göra nåt crazy tänker jag och försöker hoppa ut genom ett stängt fönster. Det funkar inte så bra så jag öppnar fönster och tittar ut på en vackert landskap, jag är högt upp och det blåser lite grann. Det här är inte verkligt tänker jag och genast blir landskapet som det var tecknat. Nu ska jag flyga tänker jag men fegar ur. Istället ropar jag ut triumferande. "Jag har en lucid dröm." Men jag har svårt att prata. Jag får pressa ut dom. Men på ordet dröm vaknar jag…
-Väinämöinen
Jag drack rätt mkt gråbote igår och i förrgår men igår ledde det - antagligen - bara till att jag hade svårt att somna (eller så hade det att göra med två starka koppar kaffe vid 13-14-tiden, då jag endast dricker kaffe en gång i veckan).
Vad tror du om tillredning, Waina? På Erowid och annorstädes har jag läst att folk låtit det sjuda en 15-20 minuter på låg värme, och det testade jag igår, men i förrigår lät jag det bara ligga 20 minuter i uppkokat vatten. Vet inte vilken tillredningsmetod som ger bäst utfall.
Men, the testing continues.
http://en.wikipedia.org/wiki/Oneirogen
http://en.wikipedia.org/wiki/Erowid
Tråd som tar upp lite örter och tillskott (tex B6, piracetam, galantamine):
http://www.dreamviews.com/community/forumdisplay.php?f=44
Intressant tråd om Gråbo (och dess starkare släkting Malört) hos några asatroende:
http://www.network54.com/Forum/105750/message/1068344400/Mer+om+Gr%E5bo.
Comment by Snusmumrik — 22 July 2008 @ 1:12 pm
Jag har bara hällt kokande vatten på det och låtit det dra i tjugo minuter. Den starka effekten jag upplevde igår har nog att göra med att jag har sovit väldigt konstigt och går snabbt in i rem-dröm. Det psykologiska effekten ska man nog inte heller bortse ifrån… Jag tror en kombination av allt som finns att ta till sig vad det gäller det medvetna drömmandet och vetskapen att det är inte något konstigt utan att vi har bara inte utvecklat det som är helt självklart i andra kulturer.
Comment by Väinämöinen — 22 July 2008 @ 8:23 pm
Jo många äro morfeus vägar till drömvärldarna och medvetenheten om dem. Den främsta är nog själva avsikten och att satsa en del av vakenmedvetandet på att tänka på drömvärldarna.
Appropå recept så är min senaste tillredningsmetod att koka upp, och sedan dra i 20 minuter (istället för att sjuda eller istället för att hälla på kokande vatten och dra), samt lägga i lite kamomillblommor för lugnande och smaken (som blir än bättre i mitt tycke).
Comment by Snusmumrik — 23 July 2008 @ 9:33 am
Igår kväll kokade jag upp Gråbo och lät det sjuda i tjugo minuter. Jag rostade också en del i mikron och blandade det med tobak i en cigarret. Sen åkte jag ut i skogen och satt på en kulle med flaska Gråbo-te och rökte en Gråbo-ciggaret och mediterade. Sen åkte jag hem och drack ytterligare ett par koppar Gråbo-te. Sen gick jag och la mig och sov i två timmar. Sen vaknade jag och låg och snosade i sängen (skulle iväg och dela ut tidningar kl 3 på morgonen). Då hade jag en märklig upplevelse. Kroppen blev som bly och det kändes som det brukar i förstadiet till en ut-ur-kroppen-upplevelse men det var något mer också. Jag såg några blixtar och färg-mönster som rörde sig mycket snabbare än vad dom brukar göra. En mycket märklig upplevelse som höll i sig i tio minuter. Sen åkte jag iväg och delade ut tidningar. Jag har sovit i omgångar under dan och (nästan) kommit ihåg mina drömmar men glömt bort dom sen. Behöver jobba mer på att komma ihåg och skriva ner mina drömmar…
Comment by Väinämöinen — 24 July 2008 @ 2:10 pm
Igår läste jag detta inlägg första gången fullständigt, sen läste jag lite om lucida drömmar på wikipedia.
När jag sedan föll in i drömmarnas värld framåt morgonkvisten befann jag mig i ett hus av det slaget som är vanligt i mellaneuropa. De där tysk/österrike-ungerska trähusen som fyller kullarna från Kroatien till Dortmund. Där inne befann jag mig med två för mig okända män och två okända kvinnor. Vi skulle föreställa ett kollektiv som baserades kring en idé som kom från mig, men som sedan beslagtagits av en av männen som missbrukade idén. Den ene mannen, den missbrukande, kände jag vagt igen som någon TV-profil. Han styrde oönskat kollektivet och placerade kvinnorna i för vår kultur traditionella kvinnoroller och när vi av någon anledning fick pengar för den idén jag kommit på, var det han som deladeut pengarna ojämt i kollektivet. Jag protesterade och menade på att då det var min idé skulle jag dela ut dem jämt till alla. Han nekade mig den rätten men gav mig samma summa som han gav sig själv.
Därefter vidtog en feststämning av konstigt slag, drinkar slogs upp i glas och med sedelbunten och glaset i en hand kom det flygande; insikten om att detta var en lucid dröm. Det var som att följa något fallande från skyns blick, som föll genom taket och in i mig: “Detta är en lucid dröm”, utbrast jag. De flesta omkring mig fortsatte med att hälla upp alkohol utan att bry sig men perosnen närmast mig log åt mig. “Jag är medveten om min dröm, förstår du!?” och jag blev verkligen medveten om rummet jag befann mig i, kände omgivningen som om den vore sängen jag skulle vakna i. “Jag måste sätta mig vid datorn”, sa jag och gick in i ett rum jag inte känt till tidigare, urustat med en stationär dator. Där sjönk jag in i datorn en stund.
Efteråt gick jag ut ur rummet och ut ur en terass som var samma terass som en jag beträdde hos en släkting i Kroatien. Därute fann jag två djur som till synes var tvättbjörnar. (här uppstår något krångligt som jag senare ska förklara. En som tillhörde kollektivet, men som inte tidigare varit med i drömmen, en pojkaktig man, hukade sig tillsammans med mig några meter från djuren. Han sa något i stil med: “de där tvättbjörnarna är inte bara söta, de kan vara en jävla plåga också!” Jag tillrättaviade honom med att: “Det där är gröngölningar (som i fågeln) och jag skiter väl i om de är söta eller inte, jag försöker kommunicera med dem”.
Han blev lite osäker, ryckte på axlarna och sa: “Det är inte gröngölningar, det är tvättbjörnar” och gick sedan in. När han sa det stärktes min övertygelse om att det jag såg var gröngölningar, hur tydligt jag än såg att det var tvättbjörnar.
Plötlisgt dök min fars Parson Jack Russel “Sigge” upp och, som han alltid gör, stirrade runt och undersökte hela sin omgivning med en viftande halv svans. Han fann tvättbjörnarna och började jaga dem. Jag sprang efter.
Vi sprang på en skogsväg, över en äng och genom en mindre skog. Till slut befann vi oss på en gårdsplan utanför en större lada. Ladan hade börjat fyllas med folk som drack, i en stämning som lika gärna kunnat närvara en häxbränning. En volvo körde in med “dunka-dunka”-techno, och föraren var en lokal “volvo-raggare”.
Jag kom ifatt Sigge och en av tvättbjörnarna, satsade på att få upp tvättbjörnen för att inte Sigge skulle anfalla. När jag väl fick upp tvättbjörnen i famnen såg jag att det inte alls var en tvättbjörn, det var Sigge jag lyft upp. Jag greppade honom “korrekt” för att han skulle kunna hållas ett tag och gick in i ladan.
Jag frågade vad som skulle hända och någon svarade: “Nu ska du få se”, och pekade mot öppningen i vilken min far uppenbarade sig. I sin hand hade en påse, vilken var samma påse som används för att förvara en regnponcho jag fick för inte så länge sedan. Det var en tvättbjörnsunge i. Han såg stolt ut och log mot mig, slog påsen i marken så att dammet yrde omkring.
Jag släppte Sigge och sprang i en rasande fart, greppade påsen och fortsatt över gårdsplanen. Pappa ropade tafatt något i stil med: “Så kan du inte göra!”. Några män sprang efter mig men ingen hann ifatt mig, inte ens Sigge som glatt jagade mig en bit innan han fann något intressantare att undersöka.
Jag sprang tillbaka på skogsvägen, genom skogen och över ängen till huset och bortanför det. Bakom huset låg en äng med vattendrag längre bort. Vid ängskanten försökte jag släppa ut tvättbjörnen, men av någon anledning råkade jag misslyckas med hanteringen så att tvättbjörnsungen slog i marken med en duns och blev liggandes. Till synes död. Ögonen var öppna men lyste med livets frånvaro. Han var apatisk med en stark dödslängtan. Jag hukade mig nära och uttryckte starkt: “Jag älskar dig! Jag vill dig inget illa. Låt mig hjälpa dig på alla sätt jag kan”. Som svar möttes jag av en rödsprängd blick, tom och apatisk. Tydlig var påsens inverkan på ungen.
En sista gång möttes jag, nu själv tårögd och uppgiven, av ungens blick. Här insåg jag att det var en skunkunge, inte en tvättbjörn eller gröngölning. BLicken sa: “Jag vill inte leva”.
Sedan vaknade jag och antecknade ovanstående.
Att det var en skunk insåg jag först efter att ha reflekterat 3-4 timmar över drömmen.
De tre gånger jag återberättat denna dröm idag har jag varje gång jag kommit till skunkungen, blivit tårögd och känt överväldigande känslostormar inombords som, även om jag velat, inte varit möjliga att hålla tillbaka.
Jag lånade min mors bok: “Djurens Språk” av Carina Solöga Högman och läste vad tecken som kunde döljas i drömmens djurframträdanden.
“Tvättbjörn: Ta hand om ditt eget. Min gåva till dig är att ha ett bra fungerande liv. Ha ordning på ditt eget innan du hjälper andra.
Gröngöling: För att få rätsida på ditt liv - gör upp med det gamla. Se meningen med just ditt liv. Min gåva till dig är att se världen med nya ögon. Det kan vara gamla tankemönster som låser dig, rädslor som du ideligen fastnar i, ouppklarade saker i det förgångna eller ett gammalt synsätt du håller fast vid som hindrar dig från att se med klarhet på ditt liv. För att se meningen med ditt liv - släpp allt gammalt.
Skunk: Du går mot en ny tid. Min gåva till dig är att gå framåt i livet. Här gäller det att kliva ur rädslan för det okända.”
Det var som de beskrev lucida drömmar i wikipedia, “Många får sin första klardröm i samband med att de först hört talas om klardrömmande.”
Comment by Agueli — 26 July 2008 @ 7:55 pm
Drack Grobå-te tillsammans med min kollektiv-kamrat. När jag somnade (under tiden som jag lyssnade på ljudvågs-inspelning) hade jag ovanligt bisarra drömmar. Kommer inte ihåg exakt men jag minns flera insikter om att det var en dröm och falska uppvaknanden, men jag minns inga detaljer.
Det enda jag minns exakt var att jag “vaknade” men sängen var någon slags konstruktion av ståltråd, jag hörde en röst som sa “what are your deepest fears?” eller nåt sånt. Jag reste mig upp och blev medveten om att det var en dröm, men då blev ögonlocken tyngre och tyngre, tillslut kunde jag inte öppna dom alls, jag visste att det var en dröm och försökte lugna ner mig och få kontroll över drömmen med sen fick jag panik, sen vaknade jag. I köket mötte jag min kollektiv-kamrat som hade fått en allergisk reaktion av Gråbo-tet och hade kliande utslag över hela kroppen…
Comment by Wainamoinen — 31 July 2008 @ 11:26 am
Jo. Jag glömde ju att skriva att jag hade en dröm för några dagar (nätter) sen. Det jag minns var att jag hade örter i glasburkar. Men en av örterna ville inte min kompis ha (kvällen innan jag somnade tänkte jag att jag skulle sammla örter och ge till ett par som ska gifta sig snart) så jag rensade ur burken. Då hittade jag en liten och en stor silvber-kula. Dom här måste jag spara tänkte jag. Då slog det mig. Det här måste vara en dröm. Men för att kolla att det var en dröm började jag räkna. Ett, två ,tre, fyra osv. och såg en räknade framför mig som inte var synkad med mitt räknande. Av det insåg jag att det var en dröm. Men då kunde jag inte öppna ögonen, när jag väl lyckades öppna ögonen kunde jag ändå inte se…
Comment by Wainamoinen — 31 July 2008 @ 11:45 am