På Jörgen I Erikssons hemsida har författaren en recension och kritik av Endgame. Texten kan nog upplevas som provocerande för många av oss Jensenläsare, men det är genomtänkt och nyttig kritik. Även den anarko-primitivistiska solen har sina fläckar, och det är sunt att nyansera grönanarkistiska förgrundsgestalters tankar för att på så sätt inse att allt går att sätta i perspektiv, att en del frågor behöver funderas kring ytterligare och framförallt för att undvika att, liksom många tankeströmningar och rörelser, sätta upp några (ofta män) på gurupedistalen.
Hur mycket jag än tycker om Derrick Jensen och hans böcker, tycker jag att många av Erikssons frågor är relevanta.
http://www.norrshaman.net/Civilisationskritik.htm
Kommentara gärna hans artikel i kommentarsfältet.
~Snusmumrik

“Floderna utför ett tålmodigt undermineringsarbete som obönhörligt leder till att dammarna så småningom kommer att förstöras. Det tar lång tid, alldeles för lång för Jensen, men kanske är det mot vår mänskliga horisont som denna tid tycks lång. För Moder Jord kanske det handlar om ett ögonblick eller två innan floderna befriar sig själva.”
Detta tyckte jag var underbart uttryckt. I övrigt gillar jag kritiken, instämmer en hel del.
Comment by fonik — 13 October 2007 @ 8:57 pm
Jag tycker att Erikssons kritik av Jensen har sina poänger och är värd en eftertanke. Men det är ett par saker som jag spontant vill invända mot.
Det må va sant att det kanske bara handlar om ‘ett ögonblick eller två innan Moder Jord befriat sig från dammbyggen’, el. tom styggelser som kärnavfall etc. Men för de individer och arter som dör ut och drabbas just nu har det väl en stor betydelse om NÄR befrielsen äger rum? Att resonera i termer av evolutionshistoriska perspektiv kan vara skönt (tjoho, om ett par hundratusen år är spåren av kärnkraften som bortsvepta!), men det riskerar också förminska det som sker framför våra ögon: levande varelsers lidande, här och nu! Och det är just där, i påminnelsen om att allt inte “bara löser sig” av sig självt med tiden, som jag tycker Jensens stora bidrag ligger.
En annan sak som jag tycker är en orättvis punkt i Erikssons kritik av Jensen är frågan om demokrati. Som frihetligt orienterad och inspirerad av ursprungskulturer (liksom Jensen) kan jag inte se det stora, utan snarare problematiska, i idealiserandet av demokrati. Demokratibegreppets historiska (överklassgubbar i den antika stadsstaten) och kulturella kontext (som just västerländskt politiskt system) går inte att bortse från. Demokrati behöver inte ha, och har sällan, med jämlikhet och rättvisa att göra. Det representerar snarare andro- och, framför allt, etnocentriska styrelseformer (dvs i vår civilisation djupt rotade förtryck som är relaterade till arbetsdelning etc), samt en utilitarism som tar ifrån individer och kulturella minoriteter deras egenvärde.
Comment by Markatta — 13 October 2007 @ 10:36 pm
Jag tyckte det var lustigt att han sammanfattade resultatet av civilisationskritiken som saker dess anhängare lär sig att göra, som att bygga latriner, göra upp eld etc. Resultatet av civilisationskritiken är mycket mer än bara det att folk lär sig grundläggande grejer. Det handlar om att se sig själv på ett nytt sätt, upptäcka ens egna glömda förmågor, förvilda sig, samspela med andra på ett annat sätt än det som vi blev socialiserade till. Dete är mycket mer än bara det att man lär sig vilka växter som är ätbara.
En annan sak som jag fann lustigt är hans invändningar mot att Jensen inte har en ekonomisk analys, men varför skulle han, varför behövs det? Ekonomi behövs inte, eller snarare ekonomi och ekonomiska analyser är det som Jensen argumenterar för borde avskaffas.
Jensen är dock ingen historiker så han har inte med någon förklaring till hur det förflutna kom sig att det blev som det är idag, den kritiken instämmer jag i. Men man läsa Freddy Perlman om man vill ha ett historiskt perspektiv på detta ämne. Han kör världshistoria och visar på hur det blev som det blev idag i hans “Against His-Story,Against Leviathan”. Rekomenderas starkt.
Läste även Erikssons kritik/tankar kring Zerzan, lyfte på ett ögonbryn då Eriksson kritiserar Zerzan för att inte ta med språk som Pueblo-indianernas i beräkningen, där deras språk är mera verborienterad än substantivorienterat säger Eriksson. Det stämmer, men grejen är att även Engelskan var verborienterad för inte så länge sedan och blev substantivorienterat i och med att dess talare civiliserades, och detta stämmer även för andra språk, tydligen var språken mer verborienterade och förlorar det i och med civilisering, läste om detta nånstans men kommer inte ihåg vart.
Comment by fonik — 14 October 2007 @ 9:55 am
Jag tycker inte Erikssons har så mycket att komma med i sin kritik faktiskt.
Något av det jag reagerar på är när han han ifrågasätter vem som ger någon ”rätten”att göra saker som att tex spränga en damm. Jag undrar då vad som menas med rättigheter? Vem ska bedömma? Allting vi gör får konsekvenser, så har vi nånsin ”rätt” att göra nåt överhuvudtaget? Vem har rätt att skövla skog eller köra bil, och vem har rätt att spränga en damm? Jag har svårt för det här snacket om rättigheter. Ja, våld är jävligt hemskt, och det är ju våld som civilisationen grundar sig på här och nu, även om det inte alltid syns så tydligt för oss som lever i en ganska skyddad del av världen. Jag håller med Jensen när han säger nåt i stil med att ”jag tror att om vi ens behöver diskuterar vilka metoder som är rätt att använda för att stoppa förstörelsen av jorden, så känner vi inte efter tillräckligt mycket”. Jag ser inte vad det är för fel i liknelsen med grizzlymamman som utan att tveka försvarar sina ungar. Eriksson avslutar sin text med en uppmaning att sjunka in i och bli verksam i landskapet. Att spränga en damm vore väl ett exempel på det.
Men en sak som Jensen gärna kunde få förklara är varför han är så säker på att det inte kommer komma nån massrörelse mot civilisationen. Det verkar kanske inte så troligt, men varför helt utesluta den möjligheten?
Jag håller annars med om det Markatta skrev.
Comment by Nattsmyg — 15 October 2007 @ 8:28 am
Bra med lite mothugg, men här kommer lite klarlägganden.
“Att resonera i termer av evolutionshistoriska perspektiv kan vara skönt (tjoho, om ett par hundratusen år är spåren av kärnkraften som bortsvepta!), men det riskerar också förminska det som sker framför våra ögon: levande varelsers lidande, här och nu!”
Inte förminska, men sätta lite perspektiv på vårt artspecifika sätt att uppfatta tillvaron. Jag har mött just detta evolutionstänkande, detta tänkande i eoner, hos en del indianska medicinmän jag har mött. Det handlar inte om uppgivenhet utan om djupa insikter - och behöver ju inte alls utesluta handlingar idag.
Jag värjer mig mot påståendet att jag skulle idealisera demokrati och här tycker jag mig ana att skribenten jämställer demokrati med parlamentarism och/eller andra former av representativ demokrati. Vi kanske i och för sig kan vara överens om att det är bättre att leva i en sådan demokrati än i en diktatur, men min kritik av Jensen gäller att han förespråkar handlingar som inte har någon grund i en demokratisk process, i någon form av konsensus. Jag tycker bara att det är märkligt att skriva 900 sidor och inte alls se de problem som ryms i denna avantgardeposition. Även våra paleolitiska förfäder och förmödrar höll sig med demokratiska processer och dagens urfolk tillämpar olika former av konsensusdemokrati (utom när de påtvingas andra styrelseformer av ockupationsmakten). Den som förespråkar direktdemokrati kan inte känna sig nöjd med Jensens teoribygge.
“Jag tyckte det var lustigt att han sammanfattade resultatet av civilisationskritiken som saker dess anhängare lär sig att göra, som att bygga latriner, göra upp eld etc.”
Det var en fråga jag ställde efter att ha läst Aric McBays Peak Oil Survival. Förvisso kan latringrävning och vedhuggning vara en del av en civilisationskritik, men en sådan bör ju gå betydligt djupare än så. Och omfatta mycket mer än slagordet “att förvilda sig”. Vad betyder det EGENTLIGEN? För mig är civilisationskritik detsamma som insikt i världen och i det fördolda. Det är insikter i hur världen idag fungerar och varför och det är insikter i världens andliga dimension. Detta är ingenting som man skaffar sig över en kafferast eller får genom att som Jensen säger gå ut och lyssna till ett träd. Det är en vulgarisering av begreppet visdom. Att få de insikter jag talar om är fråga om en livslång process. Hos urfolken finns mer eller mindre kvar av detta kunskapsöverförande generationerna emellan. Vi som är uppvuxna mitt i den västerländska industricivilisationen har ett sämre utgångsläge. Vi startar från noll eller från minus. Där kan vi få hjälp av urfolkens andliga traditioner som Jensen gör en läpparnas bekännelse till - dock utan att ha gått på djupet.
“Ekonomi behövs inte, eller snarare ekonomi och ekonomiska analyser är det som Jensen argumenterar för borde avskaffas.”
Denna formulering är ett praktexempel på att Jensens anhängare har fått en del om bakfoten. Ekonomi är detsamma som hushållning med resurser, så företeelsen “ekonomi” har förekommit ända sedan våra förfäder och förmödrar började med ett gruppmässigt näringsuttag ur naturen. Ekonomi kommer vi också att ha även efter industricivilisationens undergång. Frågan är vad för slags ekonomi det kan bli - en ekologisk ekonomi, en kretsloppsekonomi, eller någon kombination av kapitalism och feodalism. För att kunna vara med och påverka utgången av denna process bör vi 1)ha insikter i hur dagens ekonomi har uppstått och hur den fungerar - vad är det som är motorn i dagens värld, 2) ha ett hum om hur man utvecklar en ekonomi där man inte bygger in förtryckande dimensioner, dvs utan lönearbete och varuproduktion. Eftersom Jensen saknar en sådan analys blir hans kritik av industricivilisationen idealistisk och hans förslag om möjliga handlingar svävar i luften. En del av dem kan bidra till kapitalismens undergång medan andra kanske bidrar till dess förlängning.
“Något av det jag reagerar på är när han han ifrågasätter vem som ger någon ”rätten”att göra saker som att tex spränga en damm. Jag undrar då vad som menas med rättigheter? Vem ska bedömma?”
Blanda inte ihop rätt med rättigheter, tack. Visst är det så att industricivilisationens invånare tar sig diverse rätter som går ut över andra, t ex att köpa billigt kött i butiken, köra bil med fossila bränslen m m. Det är en bra sida hos Jensen att han visar hur hela civilisationen bygger på ett systematiskt våld. Men att dessa rätter är fel innebär ju inte med nödvändighet att det är rätt eller ens bra att utnämna sig själv till MOder Jords ombudsman och bränna upp en SUV. Civilisationen bygger på våld och våld föder våld. Det är inte alls konstigt att det uppkommer våldsamt motstånd mot civilisationens härjningar, men detta våld föder i sig nytt våld etc. Staten är expert på våld och vinner nästan alltid kamp där våld används. Att radikala indianer på 60- och 70-talet bildade American Indian Movement och förespråkade våld mot den amerikanska staten var högst förståeligt men ett undergångsrecept. Ett antal AIM-ledare hamnade i finkan, andra dog och resten blev ganska desillusionerade. Däremot kan man knappast säga att det hela ledde till några bestående framgångar för indiannationerna i USA. Detta nämnt som ett litet exempel på att våld oftast är mer destruktivt för den som tillgriper det. Bättre är att försöka få staten att falla sönder och upplösas och här är det symptomatiskt att Jensen överhuvud taget inte nämner ordet strejk.
De enda situationer i världshistorien där stater har störtats eller fallit samman till följd av våld är olika så kallade revolutionära situationer, som Pariskommunen 1871, ryska revolutionen 1917, tyska revolutionen 1918. Men, väl att märka, i Paris och Tyskland återuppstod den kapitalistiska staten väldigt snabbt och i Ryssland blev resultatet en statskapitalistisk terrorstat med feodala inslag.
Frågan är under vilka omständigheter en revolutionär situation skulle kunna uppstå i slutet av industricivilisationen och vad den eventuellt skulle kunna leda till. Jag undrar om inte James Howard Kunstler med begreppet “The Long Emergency” är den som är mest realistisk.
Jensen har här inget att ge - han eldar på människors desperation vilket inte behövs eftersom den redan finns. Och han ger ingen bra vägledning om hur människor kan kanalisera den desperation de redan känner.
Comment by jörgen i eriksson — 17 October 2007 @ 9:21 pm
Hej jörgen i eriksson.
Jag tänker inte bemöta allt du har skrivit just nu eftersom jag har bråttom, men jag vill fråga dig om du anser att det är okej att försvara sig?
Som judarna gjorde när dom flydde från koncentrationslägret Sobibor och hade ihjäl nazist-vakter under flykten för att ta ett exempel.
Bas Rutten sa i en instruktionsvideo om självförsvar att (fritt citerat ur minnet)”om man är i en situation där man garanterat kommer att dö, som att en kompis har blivit dödad och man är det enda vittnet, så kommer vad man än gör att öka en chanser att överleva. Det vansinnigaste man kan göra i en sådan situation är att inte göra någonting alls eftersom man då kommer garanterat att bli dödad.”
Uber-pacifisten Gandhi himself ska ha sagt att det är bättre att välja våld framför feghet.
Man ser inte så många pacifister idag men man ser mycket feghet.
Comment by Wainamoinen — 18 October 2007 @ 10:44 am
Visst är det OK att försvara sig men det har inte så mycket med min kritik av Jensen att göra. Jensen förhärligar våldet som en metod för att bringa civilisationen på fall. Att använda mamma grizzly som förebild för hur civilisationskritiker bör agera är meningslöst. Vad jag har gjort är att peka på komplikationer med våldsanvändning och jag betraktar mig inte som pacifist. Visst finns det mycket feghet, men det finns också mycket dumdristighet - och dit räknar jag våldsromantik.
Comment by jörgen i eriksson — 18 October 2007 @ 2:37 pm
[Tog bort ett inlägg av “Kuckeliku” som var grovt kränkande mot enskild. Sånt omoget beteende är inte okej, anarkistisk blogg eller ej. /Snusmumrik]
Comment by Kuckeliku — 18 October 2007 @ 6:20 pm