Såg Mel Gibsons senaste film Apocalypto på bio häromdagen. Blandade känslor. Ser jag det som en adrenalinstinn actionupplevelse så tycker jag att det var en jäkla bra film. Jag satt på helspänn fram till slutet. Vackra scener där djungel och ursprungsfolk lever i harmoni kontrasterat med en korrupt civilisations våld.
Politiskt då? Det är nog bara ytterligare en vit man som utnyttjat amerikansk ursprungsbefolkning till att kombinera underhållning med egna budskap.
Filmen
- menar - säkert helt korrekt - att en civilisation förstör sig själv innifrån innan den kollapsar, men skulle säkert kunna ses som en legitimering av ockupationen av Amerika (och det inledande citatet i filmen kan tolkas så); indianerna hade ändå grävt sin egen grav… typ.
-har flera historiska faktafel och verkar påskina att mayakulturen var alltigenom aggressiv mot slutet, och även om det kanske stämmer till viss del - att det visst förekom våld hos maya och inte bara hos aztek och inka - blir konsekvensen ändå att filmens åskådare riskerar att associera dagens - ofta utsatta - maya (alla talar också Yucatec maya i filmen) med våld; att Guatemalas miltitär, vita erövrare och andra kan forsätta sitt folkmord i lugnan ro i vetskapen att man bara befriar världen från ett våldsamt släkte som redan sett sina bästa dagar.
-verkar forsätta regissörens fascination för och orgie i sado-machosism och blod som man anade i Bravehearts slutscen och som fyllde hela den vämjeliga The Passion of Christ. Hur verkar allt det där våldet på vårt psyke? Som om inte vetskapen av det som redan sker överallt på och mot vår jord är nog tvingas tittaren också genomlida scener som är jäkligt läskiga och som nog tyvärr efter filmens slut etsat sig fast på både näthinna och i hjärnbark.
-har en typ av underliggande civilisationskritik jämförbar med Jared Diamonds senaste bok, men istället för omsorg om planetens hälsa verkar syftet vara- åtminstone för den sedevakantistiske katoliken Mel Gibson - att väcka bibliska associationer till Armageddon, sedernas fördärv och messianska förväntningar. Farhad Safina som skrev manuset tillsammans med Gibson har visserligen i intervjuer sagt att den delvis handlar om det som händer med naturen i vår tid, men det är inte vad filmen förmedlar och Gibsons kristna svartsyn präglar den mest av allt.
Som filmupplevelse betraktat, men också helt befriat från tolkningar ger jag den 3/5. Men tolkar jag den i sitt sociopolitiska sammanhang är den inte vitten värd.
/Snusmumrik
Finns att ladda ner som torrent här.
Recensioner:
SvD, RottenTomatoes, DN, Is "Apocalypto" Pornography? , Orcs in Loincloths , Apocalypto and the Colonial Mindset.
Bara det att Gibson bortser från mångfalden i Mayakulturen med allt vad Tzotzil, Tzeltal, Tojolabal, Mahm och Tzek (och ett gäng språkgrupper till) heter, och med tanke på hans agenda i stort, så vete fan om jag ens tänker se filmen, trots att jag är sugen. Även små svarta korn av budskap letar sig in i hjärnbarken på även den envisaste av anarkister. Rörliga bilder med ljud är ett fantastiskt propagandavapen.
Vad blir det härnäst? Ska Gibson legitimera korstågen på saracenerna snart också?
Bra recension, Snusmumrik.
Comment by Vildrote — 27 February 2007 @ 9:06 am
Korstågsfilmerna på senare tid har varit mer kritiska än positiva till korstågen (och snart stundar Arn…), men visst kanske vänder Gibson trenden som led i en nymornad konservativ identitetspolitik som drömmer sig tillbaka till den tid då rättläriga påvars kall hörsammades.
En sak jag tänkte på i Apocalypto var hur sjukt det är att ha barn med i läskiga scener som de i filmens början, ingen barnpsykolog i världen kan trolla bort de trauman som någorlunda normala barn får efter att ha sett de de måste ha sett vid inspelningen. Men det är inte första gången barn offras på underhållningsindustrins altare.
Comment by Snusmumrik — 28 February 2007 @ 2:21 pm
Nu har jag sett den och jag vet inte riktigt om jag såg samma saker som du. Citat i början luktar visserligen fränt och att en mayakvinna skulle vara helt hjälplös som hon i gropen (även om han var gravid i nionde) är ju rent löjligt, men annars skulle jag nog vilja se den som åtminstone lite civilisationskritisk. Huvudpersonens by präglas ju av samkväm och ett schysst förhållande till naturen. De som däremot har koppligngar till staden är de som är grymma och oempatiska (för att uttrycka sig milt). Vad han ville säga med spanjorerna i slutet är svårt att säga, men de representerar ju inte direkt räddningen, att dömma av filmens sista replikskifte:
- Ska vi gå till dem?
- Nej, vi går till skogen, för att skapa en ny början.
Men visst är det tramsigt att slänga sig med historieskarvande, men karln är ju övertygad om att jesus var en vit man från oxford, så hans sakkunskaper ger jag inte mycket för. Jag skulle vilja uttrycka sorg över att någon enda urinvånare, i det här fallet mayaindianer, skulle vilja ställa upp på detta spektakel, men kanske är deras egna kunskaper om sin historia ännu mer begränsade som Gibsons. Eller så tyckte de bara att det var coolt att vara med i en blodig aktionrulle. Och vem skulle inte det om man inte brydde sig om kontexten i övrigt?
Comment by Vildrote — 6 March 2007 @ 12:51 pm
Min kritik mot den handlar mer om det som inte sägs men det sammanhang filmen befinner sig i. Civilisationskritik behövs alltid, och actionsrullar kan vara kul, men mer än så blir inte filmen för mig. Nära skjuter ingen hare krishna.
Comment by Snusmumrik — 7 March 2007 @ 6:34 am
Manuell trackback
Jag tycker filmen är överdrivet våldsam, saknar trovärdighet och fastnar i ett svart-vit tänkande där man antingen är ond eller god. Något mellanläge existerar inte. Handlingen är obefintlig och till stora delar så handlar allt om en jakt där utgången är på förhand given. Frågar ni mig så är detta uselt och bara så dåligt.
Comment by Jerry — 8 April 2007 @ 12:56 pm
Besynnerligt att så många tydligen tolkar slutscenen som att filmmakaren ville säga att den vita kristna civilisationen nu kommer och räddar Maya. Min egen omedelbara känsla var att han snarare sade att det nu verkligen, VERKLIGEN var HELT KÖRT. Och det fungerade för mig. Det beror kanske på att jag vet vad den europeiska erövringen faktiskt hade för påverkan på de amerikanska civilsationerna. Men det borde å andra sidan de flesta numera veta.
Comment by Jan Andersson — 28 August 2007 @ 9:15 am
Jo så kan det nog också tolkas. Kanske var det också Gibsons avsikt.
Comment by Snusmumrik — 1 September 2007 @ 9:05 pm
Skönt att få bekräftat att jag inte var ensam om min upplevelse.
Jag har just sett sluttexten rulla och min första tanke var att det var en BRA film.
Jag vill inte ödsla energi på att peta ut och förstora vad som var överdrivet, overkligt osv, eller vad Gibson själv har för politiska åsikter och sadodrömmar.
Istället gläds jag åt de detaljer i filmen som faktiskt kändes hyffsat verklighetstrogna, mot för vad man kan vänta sig av de flesta actionrullar.
Det var ju superhärligt att få vara med en stund i deras gemytliga jägarsammlar-community. Jag var så glad över att få flera realistiska och glädjefulla detaljer, så som deras sagostund vid kvällsbrasan, en sovande barnahand i moderns ansikte där de ligger i en liten familjehög om morgonen, kvinnorna som ammar medan de går i skogen, lugnet, glädjen och öppenheten.
Den stympade oldringens berättelse om människan som tar och tar för att fylla det bottenlösa hålet och tar tills jorden inte har mer att ge.
Att filmen är civilisationskritisk är tydligt för mig och det känns helt okej att han har, OM han har vrängt och överdrivit här o var.
Jag tänker mig att det hela kan vara en möjlig, alternativ och intressant tolkning av vad som hände i “el brujo”. Jag vet inte mycket om vad det finns för teorier innan, bara litet jag sett om utgrävningarna. Målningarna på tempelväggarna som visar att man hållit sig med enorma mängder slavar samt offrat blåmålade män sammanbundna vid halsen, är exempel på vad som upptäcktes tillsammans med de fantastiska mängder skatter man hittade.
Så värst överdrivet tycker jag nog inte att det hela är fastän det negativa i civilisationen och det possitiva hos indianfolket är uppskruvat en gnutta för kontrastens skull,
men det var väl igentligen inte min poäng…
Utan att det finns en hel massa sköna detaljer i filmen. Både historiska, bildmässiga och tänkvärda.
- Ska vi gå till dem?
- Nej, vi går till skogen, för att skapa en ny början.
Tolkade jag precis just så som Jan. Bilderna är tydligt serverade. Storhetsvansinne i staden av sten där “jorden blöder” och människan förgör sig själv i den ena bilden. I den andra bilden kommer kristendommen in med den vita mannen. Vi vet att det per båt intågade elendet kommer att erövra det andra elendet som huvudrollsinnehavarna redan är flyende från. Här görs ju en jätte viktig poäng i att kristendommen INTE är räddningen. Skogen är vårat hem, där är vi lyckliga och det är där vi ska börja på nytt.
Comment by Wynja — 3 October 2007 @ 7:45 pm
Tack för dina rader Wynja. Var kul att läsa hur du såg på filmen. Appropå skogen som vårt hem, så borde du kolla in den väldigt vackra boken “Där världen kallas skog” av Ursula leGuin.
Comment by Snusmumrik — 4 October 2007 @ 7:54 pm
Åh det blev aningen babbligt och osammanhängande kanske. …men så kan det gå.
Tack för boktipset. Verkar som en mysig bok. Ska kika på den på bibblan!
Comment by Wynja — 5 October 2007 @ 7:48 pm